Ingen vidare dag

Ingen vidare tävling för mig idag. Att skjuta 4 bom i en sprint är inget man vill göra.. Kan inte riktigt säga varför det blev bom, jag kämpade verkligen med skotten idag! Jobbade och jobbade, stod och försökte få in pricken i mitten av kornringen men pipan gick som en elvisp och idag lyckades jag inte tima avtrycket med den tiondels sekund jag hade på mig som pipan svepte genom pricken. Surt, såklart. Besviken? Mja kanske inte ändå. Visst är jag besviken på skyttet och placeringen men samtidigt är jag trygg i att jag kan träffa och oftast skjuter bra. Kanske inte snabbast på vallen men oftast okej skytt. Idag var jag varken eller och förhoppningsvis var det en engångsföreteelse. Skidåkningen däremot var en positiv överraskning. Tyckte inte det var nåt speciellt alls egentligen, åkte och undrade om jag kanske ligger på en för "bekväm" fart (missförstå mig rätt, det är Aldrig ! skönt att tävla, oftast gör det mest ont). Visade sig att åkningen var rätt bra, det känns ändå skönt.   

Så från dagen tar jag med mig att åkningen är bra trots en tuff träningsperiod under jul och nyår. 

// Linn 

 

På't igen

Sen sist jag skrev nåt här har vi kört tävlingar i nove Metso, firat jul och nyår, tränat en massa och nu är vi återigen på plats för fortsättningen av världscupen. Denna gång i Oberhof, och inte helt oväntat är det busväder med blåst och nederbörd i form av snö. 

I morgon drar vi igång med tävlandet och start för oss damer är 14,30. Jag har nr 37 och först ut av oss svenskor 🙂  

Vi får hoppas på rättvisa förhållanden.      🌪🌨✊ 

 

/Linn  

En bra svensk dag

Gårdagens stafetter var fantastisk roliga som svensk! Pallplats på både dam och herrstafetten. En andraplats till oss tjejer på förmiddagen och som alltid när vi gör bra stafetter ska killarna komma och slå oss😉 De vann!! ⭐😀 

Föga förvånande körde jag första sträckan. Kände direkt att vi hade superskidor och det var inga problem att bara surfa med i vindsuget och spara så mycket som möjligt på krafterna. Första skyttet var en bra serier. 5 säkra träff och jag går ut strax efter italienskan Vittozzi. Kunde trycka ikapp den lilla luckan som var och fick återigen ligga i rygg och bara gå med.

Under ståserien blev det ett efterskott och gick ut 12 sek från tät och på en 7e plats.

På sista 2km varvet hade jag bra med krafter och kunde gå om 3 personer. Växlade över till Mona som nr 4, 5 sek från tät. 

Är jättenöjd med min insatts och att ha bästa åktid på den sträckan! 

upload.jpg

Efter målgång för egen del är det en nervös väntan på att de andra ska göra sina lopp. Men igår gick det bra, det var inte 4a perfekta lopp men fyra stabila insatser det räckte till en andraplats! 

upload.jpg

Idag ska vi träna ett pass här på färmiddagen och sen resa vidare mot nove mesto för sista helgen innan juluppehållet.

/Linn

Hochfilzen

Det har varit en fröjd att få spendera veckan här i Hochfilzen som bjudit på fantastiska dagar med massor av snö och sol. Det är som att skida runt i ett vykort😍.

Kalla nätter och mornar har lett till perfekta spår och förhållanden under både sprinttävling i torsdags och dagens jaktstart. 

Undet sprinten blev det en 30 plats med 1-0 i skjutresultat och efter en mediumdag i spåret. En okej insats men inget topplopp. Dagens lopp däremot var betydligt bättre med 19/20 träff och en kropp som svarade bra. Klättrande till en 11 plats och hade , om man enbart ser till dagens race, 5e bästa placering. 

upload.jpg

Mycket nöjd med dagen och laddar nu om för  morgondagen och sista tävligen här för denna gång. Damstafett står på programmet med första start 11,15.

/Linn  

Lite av varje

Dagens tävling innehöll både positiva och negativa saker. 

Kände mig piggare i kroppen än jag hade förväntat mig och tyckte det var riktigt kul att tävla! Tyvärr stämde inte skyttet idag och det är såklart frustrerande och irriterande. Kändes som med ett bara lite bättre skytte kunde det ha blivit så bra! Och känner väl ändå att jag stod för lite för många av dagens extraskott.

Men tyvärr är det så ibland, det bommas, och det är inte alltid man själv ens vet varför. Jag tror ändå det var en kombintion av premiärnerver och iver för min del. Ville lite för mycket och var samtidigt lite för spänd på vallen.  En femteplats är väl inte fy skam ändå.

Men från dagens lopp tar jag med mig åkkänslan och så ska jag försöka skjuta som vanligt kommande tävlingar 🙂 

/Linn  

Lugnet före stormen

Så nu är kvällen kommen när allt är oroväckande lugnt. Allt är fixat, alla vet sin plats och vilka tider som gäller. Väskan är mer eller mindre färdigpackad och själv vet jag knappt vad jag ska ta mig för. Rullar lite formroller och och får påminna mig själv om att inte bita ihop käkarna. Händerna är kalla, fast svettas lite ändå och håller jag dom framför mig är det svårt att hålla dom helt stilla. Kommer osökt att tänka på pappas gamla jakthund, som stod och bara skakade innan han fick komma iväg på jakt. Nånstans tror jag vi hade lite samma känsla. Lugnet före stormen. Hel kroppen är redo att ge sig iväg och bara väntar på rätt signal..

Ett lätt obehag, musklerna känns stela och ömma. Det ligger ett dis i huvudet som hela tiden ifrågasätter formen, känslan, förmågan.. 

Samma dis medför en känsla av att vilja fly, försvinna, vända hem och krypa ner i sängen i hemmets trygga vrå.  

Detta dis av obehag är även min starkaste förknippelse med tävlingssäsongenens premiärrace. Det är de så kallade tävlingsnerverna. 

Det känns behagligt och tryggt, hur paradoxalt det än låter. Såhär är det alltid inför säsong och mitt egna lilla tecken på att jag förbereder mig inför tävling. 

Med andra ord känner jag mig mest laddad och förberedd inför tävling när det känns som jag inte alls är redo. 

I morgon kommer jag stå där på start och förmodligen svälja ner illamåendet och bara vilja komma iväg så kroppen och kroppen får fokusera på att bara ta mig framåt i spåret och inte fundera eller känna efter hur allt känns. 

För fjärde året i rad blir min säsongspremiär singel mixstsfett. I år tillsammans med Fredrik. 

I morrn 12,00 går starten och jag hoppas jag kan göra en tävling där jag kommer i mål och kan vara nöjd med min insatts. 

 

Packat och klart

Då sitter jag och äter frukost och funderar om jag packat allt. 

Pjäxor, gevär, pass och vapenpass är med. Åtminstone det viktigaste. Resten går alltid att låna eller köpa. 

Idag är det alltså dags att resa iväg igen, denna gång för att starta säsongen 2018/2019 på riktigt. På söndag går första världscupen nere i Slovenien. 

Därefter ligger vi ute resten fram till jul. Så det som göms packas nu blir jag utan närmaste månaden.  

 

Hur känns det då?  

Svårt att säga, jag är alltid så orolig innam säsongen är igång. Försöker att inte ens tänka på att det är tävling, blir bara så mycket nervositet då. Så än så länge känns det precis som vanligt 🙂 

Men för att svara på frågan hur det känns försöker jag iaf lugna mig själv med att jag inte haft en sjukdag (peppar peppar) och genomfört all träning som varit planerad.  Så jag har gjort jobbe, nu är det bara att vänta och se hur långt det räcker 🙂 

//Linn  

 

Idre

De senaste 2,5 veckorna har tillbringats på läger på Idre fjäll. Har haft tillgång till en 2,4km slinga med snö att åka på tillsammans med många andra som letar snö. Kan väl konstatera att det blivit rätt många varv... 

Träning har över lag fungerat bra, tyvärr gick avslutande tävlingar i helgen sämre. Det var svåra förhållanden på vallen men sköt sämre än jag hade behövt eller borde. Tror en anledning faktiskt är geväret. Det gjorde det svårare att skjuta mot vad det brukar.

Precis innan Idre gjorde jag ändringar på stocken och det inte blev helt bra. Fanns inget vi kunde ändra på plats så fick helt enkelt vänta tills nu, när jag är hemma. Även liggställningen behöver en justering, då jag blev tvungen byta diopter precis före tävlingen och den var inte exakt som min gamla utan hamnar inte helt bra i höjd när jag lägger an. Småjusteringar som behöver fixas innan säsongen drar igång på riktigt! 

 

Nu är jag hemma i Värmland igen och får vara här en vecka. Otroligt skönt att få träffa alla här hemma igen 💕 och skönt att kunna prata precis som vanligt😁 

/Linn