Semester

Haft en vilovecka som tillbringats på Mallorca. Helt underbart med en semester. Förra solsemestern jag var på (om jag inte räknar träningsläger som semester), var för 6-7 år sedan så det var på tiden. 

Det har varit skönt att få tillbringa dagarna tillsammans med Christian, det har varit något av en bristvara när det är 50mil mellan oss, oftast ännu längre med alla läger. Och när vi väl ses blir det ofta träna-äta-sova som gäller för mig och jobb-träna-äta-sova för honom så skönt att faktiskt bara kunna ha slöa dagar och tid åt varandra (även om två rastlösa typer som vi har liiite svårt att släppa vid poolen en hel dag😁). Tror ändå det har givit mycket att få ladda batterierna☇.

Drt blev en cykeltur (kan ju inte åka till Mallis utan att cykla!) en dag, måste vara bästa sättet att se ön på! Otroligt fint.  

upload.jpg
/Linn 

/Linn 

Rupholdingläger Nr 2

Veckorna rusar fram och sommarn har med säkerhet blivit höst.   

Träningen rullar på fint och haft bra veckor efter en flopp undet rullskidskytte-SM i slutet av Augusti. 

Senaste två veckorna har tillbringsts nere i Tyskland och Rupholding för andra av våra 3 läger denna säsong. Ett bra läger där jag tar med mig mycket positivt. Bland annat två nya personerliga rekord i skyttetestet 30-30. Dvs 30 skott ligg och 30 skott stå på 10-ringad tavla. Maxpoäng är alltså 600p. Under skyttepasset sköts två 30-30 test och började med att persa och skjuta 519p, för att några minuter senare toppa det med 526. Skönt att känna att skyttet är stabilt. 

Även fysiskt känner jag att det är en positiv känsla. Körde stafett under tyska mästerskapet som gick av stapeln i helgen. Fin tävling för min del och för hela laget! Körde första sträckan i samma lag som Mona och Anna och vi lyckades åka in oss på en 3e plats efter Italien (som även de ställde upp på tävlingarna) och ett tyskt lag med världcupsåkare.

Nu är jag dock helt slut i kropp och kropp och ser fram emot några vilodagar på hemmaplan  och landda batterierna inför nästa träningsperiod🤗

Rupholding har bjudit på både regn och rusk men denna förmiddagstur uppför Rauschberg var riktigt fin 🤗

Rupholding har bjudit på både regn och rusk men denna förmiddagstur uppför Rauschberg var riktigt fin 🤗

Flytt

Efter lägret i Torsby var över väntade några smockfulla vilodagar. Det var nämligen dags att flytta! Mamma, pappa och Christian blev med upp och tillsammans lyckades vi flytta både ut och in och faktiskt få ordning på det mesta i nya lägenheten från lördag kväll till måndag lunch. Hade det inte varit för dem hade jag nog kört flyttkartonger än..  

Helt otroligt vad man samlar på sig saker!  

Vi har lyckats fylla upp tvåan vi nu hyr riktigt bra, och då har inte Christian flyttat upp sitt än...😁   

Trivs bra med lägenheten, den känns hemtrevlig och fin. Trivs mindre bra med bygget mitt emot. De verkar ha nåt system där tuta med jämna mellanrum är viktigt. De håller stenhårt på dedär med att tuta...  

Annars så märks det att hösten börjar infinna sig. Morgnarna är kyliga och skogen full av blåbär  🤗 🍑  

  /Linn 

 

 

 

Blinkfestivalen

Är nu i Norge och Sandnes på Blinkfesrivalen. Första gången för min del och det har hittils varit roligt men sjukt tufft. Vi flög hit onsdag eftermiddag och var framme först vid halv 10.

Torsdag morgon var det avfärd från hotellet vid halv 11 tiden för det så omtalade backracet Lysebotn opp!

Vilket jäkla race alltså...!

Jag hade ett relativt högt startnr och starta därmed långt bak i fältet. Hade fått höra att det gällde att hänga med i början för det går FORT. Så jag var beredd och på tå i start. Sicksacka mig fram i fältet för stt försöka få en bra position och bra ryggar. Det fick rätt bra måste jag säga, till en början åtminstone..

Tyvärr ödslade jag nog lite väl mycket energi den första biten på banan. Kändes som jag egentligen hade en rätt bra dag. Men efter ca 2,5 km kom mjölksyran och jag var stum. Verkligen råstum! Problemet med det här racet är att det bara uppför så något tid att försöka få ur nån syra i låren var inte att prata om.

Resterande halvtimme var kort sagt ett rent helvete.

Började må illa, frysa fast jag svettades. Världen började gunga och kände att det inte var långt bort att helt enkelt tuppa av och svimma. Men jag tog mig upp och det blev ett träningspass som heter duga! Där och då bestämde jag mig för att dehärDet ska jag aldrig göra om frivilligt! (såhär en dag senare har jag linsom glömt hur jobbigt det var och kan absolut tänka mig köra det igen, och försöka lägga upp loppet lite bättre). Väl hemma var det bara att käka middag och börja förbereda nästa dag..



Idag har också varit en lång dag. Körde ett kortare styrkepass +lite jogg i förmiddags och vid 4 drog tävlingarna igång för oss.

Det började med en ren skyttetävling som helt enkelt var att skjuta ner 5 prickar på stå så snabbt som möjligt med "fritt"(20) antal skott.

Första omgången gick bra och jag var vidare till semifinal. Där gick det helt klart mindre bra och skyttetävlingen var över.

Nästa punkt: prolog. 5 varv på en 900-1000 m bana och två skjutningar. Det gick faktiskt bättre än jag räknat med! Mona slog till med 0-0 och tog hem segern! Själv bommande jag 2 skott i stående och hamnad landade som nummer 3. 1,8 sek från Mona och endast skrattretande 0,2 sek från andraplats (som även hon hande fullt hus).

Ca 1,30 timme senare var det dags för masstart! Gårdagens uppförsbacke och prologen hade satt sina spår i benen och det blev liksom ett tempo som gick att hålla. Tävlingen började bra och efter första skyttet, som var 5 träff gick jag ut i ledning! Det var ju lite spännande! Rättade till det hela och sköt 1-1-2 övriga serier och slutade på en 7e plats. Är ändå nöjd med min dag. Att ta sig vidare rill masstarten var inget jag såg som en självklarhet innan start.

Nu är det dags att sova. I morrn väntar nya tävlingar. Supersprint står på schemat.

Godnatt

/Linn

Vilken jäkla resa

I morse lämnade vi Rupholding för denna gång efter ett läger som blev lite avhugget för egen del. Blev en lättare förkylning och kunde därför inte träna som planerat hela lägret.  

Egentligen började det redan på vägen till flygplatsen. Vi undvek Autobahn då det tydligen skulle vara ganska tjockt med bilar där och valde istället en mindre väg som kanske skulle ta 10 min lägre än Autobahn i full gång. Alltså det bästa alternativet. 

Men det visade sig vara en senväg med vägarbeten, omledningar och en drös med både långtradare och bromsklossar längs den slingriga vägen. 

Nåja, gott om tid så det gick bra.  

Flygresan München-Arlanda var smärtfri men där började strulet. 

Igår när jag kollade resalternativ Arlanda-Karlstad fanns det en rad olika men valde att ta en av buss. Det gick en ca 30-40 min efter att vi landat och sen en vid 19 tiden. Valde (dumt nog) att vänta med att boka OM kag skulle kunna hinna med den tidigare. Problemet var att när jag skulle boka väl framme på Arlanda var BÄGGE bussarna fullbokade?! 

Kollade runt och hittade ett annat alternativ som var betydligt dyrare men som numera var det enda alternativet. Det skulle å vara buss Arlanda-Västerås tåg Västerås-Örebro för att sedan hoppa på ännu en buss till Karlstad. Detta innebar en längre väntetid på Arlanda. 

Vilket visade sig vara tur då mitt gevär saknades när bagaget skulle hämtas ut. Tack och lov hittade de det igen efter lite letande så med allt pick och pack tog ja mig ombord på bussen. Resan till Västerås tog längre tid än tabellen visade och akomstiden  överskred avgångstiden för mitt tåg mot Örebro..

Så nu stod stod jag alltså i Västerås vid 8 tiden, kvällen innan midsommar. Med en packning som minst sagt gör mig orörlig och flexibel till längre förflyttningar. Rådfrågade busschauffören om vad jag skulle göra nu. Fick förslaget att vänta på nästa buss (som var samma buss som jag tänkte åka med från början och som alltså var fullbokad) samt ett nummer till en kundservice. Medan busschauffören rullade vidare ringde jag till kundservicen som informerade om att det var stängt. Stängd var även SJs kundservis (där resan bokades) så någon hjälp fanns inte att få där heller.

Något lätt uppgiven ringer jag Christian och berättar läget. Han hjälper till och kollar vilka alternativ som finns och enda egentliga möjligheten är att ta en annan buss från Västerås - Karlstad och komma fram en timme senare. Sitter nu på denna bussen och är beredd på typ allt just nu. Lite trafikköer har det varit men i övrigt har det varit lugnt. Vågar nog inte slappna av innan denna resdag är över och vi är framme på Hammarö med gångavstånd till ytterdörren.  

/Linn  

Tidiga mornar

Första dagen på lägret är genomfört och strax ska dag två dra igång. Var nervös innan första passet måste jag säga. Är lite på spänn innan alla pass, "kommer det bli smärtfritt eller smärtsamt idag?" men senaste tiden har faktiskt varit ett övervägande smärtfritt svar på den frågan. Så otroligt skönt! 

Igår var det som sagt i alla fall lite extra nervöst. Även om det absolut inte är en tävling på träning, och det inte säger så mycket om vem som kommer vara bra i vinter på ett pass i juni. Och även om jag försökt ställa in mig på att jag inte har tränat som de andra, att det kan komma vara slitsamt att hänga med till en början så är det ändå så att det var oroligt om jag skulle bli efter. Efter en intervall släppte den nervositeten. Jodå jag hänger med ändå. 

Nu visserligen var det löpning och inte rullskidor men var ändå ett skönt besked.  

Ska kanske inte ropa hej än, många dagar kvar på lägret. Men tror ändå jag hittat mina knep och att få ingång kroppen med lite rehabövningar innan träningen verkar vara ett sätt.  Detta innebär såklart tidiga mornar här nere. Men om det gör att ryggen mår bättre är det helt klart värt det🙂

/Linn  

Perspektiv

Sommaren har anlänt och det är en fröjd att få täna ute dessa dagar ! 

Jag nöter på med min rehab och försöker samtidigt öka upp träningen vid sidan av. Det går, men det går långsamt. Rädslan för att gå för hårt och viljan att gå på allt hårdare har ständigt en debatt och konflikt i mig och det känns ibland som det är det enda jag hör. Men i veckan har denna debatt tystnat en aning då andra saker i livet uppstår och hela dehär skidskytte-livet och allt som läggs ner på en sport känns, så obetydelsefullt. Som sätter lite perspektiv på saker och ting. 

En kamrat som gick i samma klass vissa perioder under gymnasiet gick i veckan bort. En kamrat som jag haft åtminstånde sporadisk kontakt med sedan dess.  

Det känns tungt att få veta att en så ung mans liv gått till spillo.. Mina tankar går till hans nära och kära. 

Vila i frid Alexander  🌹

/Linn  

Full fart

Har de senaste veckorna trappat upp träningen allt mer och det är otroligt skönt! Ryggen har fungerat bra och varit helt smärtfri flera dagar. Dock kommer det då och då tillbaka och det har jag väl räknat med den närmsta tiden. Får dock otroligt bra hjälp av både Bengt och Sara med behandlingar av alla de slag. 

Är förbluffad över hur hjälpsamma människor är! Som till exempel har vi gjort en hel del justeringar med geväret, allt för att minska belastningen på rygg (och skjuta bättre såklart) och fått mycket tips, råd och hjälp från flera håll. Guld värt! 

Har fått ordning på skyttet, så nu känns det så skönt att kunna skjuta fina samlingar! Självförtroendet och träningslusten bara stiger i takt med att saker går framåt.  

Dagarna går i ett det är full fart här hemma. Träna äta skjuta rehaba och sova. Däremellan ett och annat sudoku som jag och Christian fastnat lite för den senaste tiden. Bra med lite hjärngympa emellanåt också 🤓